Blondinbella

Ja, det är söndag. För mig inte en helt ovanlig söndag. Jag ska börja jobba om en halvtimme.
Nätverksmöte med Alla Olika Alla Lika. Jag är inte ansvarig för så mycket idag. Så jag sitter mest och iakttar och kommer med mina kloka perspektiv då och då.

Igår kväll ägnade jag en stund åt att surfa runt och kolla klipp på Isabella Löwengrip. Jag har börjat intressera mig för denna unga dam på sistone. Hon är 18 år, driver 2 företag, pluggar sista året på gymnasiet och vill sedan plugga juridik. På sin blogg berättar hon om vad hon ätit, vad hon har på sig och vilken kompis hon ska träffa. Hon blir inbjuden på en massa fester och får uttala sig i debatter osv. Jag är imponerad av den entrepenör hon är. Jag tycker också om att reflektera över entrepenörskap och ungdom med henne som exempel. Socionomen i mig blir dock väldigt orolig för hur hon mår, och hur länge hon ska orka. Och det säger väl en hel del om mig, och de kontraster som rör sig inuti mig. Karriäristen, den drivna och målmedvetna, och socionomen, den som värdesätter och bejakar det mjuka. Dock är jag också socionomen som står i samhällets tjänst och tycker att lagar och förodningar är viktiga. Det handlar inte om daltande. Det kan inte vara bra för någon!

Det ska bli så spännande att se vad som händer med denna unga, snart 25-åriga, dam. Jag är så otroligt nyfiken på framtiden.

Smärta

Alltså denna oerhörda smärta. Jag står inte ut!

Och det lustiga är att jag inte ens tänkt på att jag kunde ha ont efter att ha dragit ut en visdomstand. Jag gick dit som ett helt vanligt tandläkarbesök. Men tur är väl det. Jag hade säkert inte gjort det annars. Då hade jag fått stå ut hela livet med inflammationer istället.

Stabilt

Avsaknaden av stess måste vara den bästa känslan just nu. Kan verka tragiskt att det inte är en "egen" känsla som gör mig gott, utan avsaknaden av en. Men så är det inte! I det samhälle vi lever är denna bedrift enorm! Att hålla insulinnivån så stabil att jag inte känner stress är fantastiskt. Helt otroligt fantastiskt.

Alla mina funktioner är på topp. Jag mår väldigt bra!

Och det är ju inte klokt att man ska börja på en kurs på internet och när det är dags för upprop har man fortfarande inte fått något lösenord för att logga in på plattformen. Så tröttsamt.
Dock visade det sig att mycket hade varit fel och att lärarna inte heller hade kunnat logga in på plattformen. Alltså missade jag nog ingenting. Troligen har några förvirrade själar varit inloggade och lärt känna varandra lite i kaoset. Det bästa med denna dag måste väl vara att jag slapp det. Socialisera med främlingar jag skiter i kan jag vara utan. Helt klart.

Hälsan

Jaha. Då började jag jobba och glömde bort bloggen. Det går fort att anpassa sig. Men jag ska försöka. Jag lovar att försöka att inte glömma bloggen!

Och jag vill inte heller glömma alla de livsviktiga förändringar jag inlett under min ledighet. Hälsan ska komma först, fortfarande. Förresten, på tal om hälsan, så går det ganska bra. Jag har fortfarande inte druckit alkohol (och ämnar inte göra så heller), GI går väldigt bra också. Dessutom vill jag påstå att jag på något diffust sätt stressar mindre. Däremot har jag inte lyckats gå och lägga mig i tid och därmed inte heller gått upp i tid. Så sömn och träning - nästa vecka! :)

Nästa vecka börjar jag dessutom plugga. Ska bli väldigt kul!
Och veckan efter det börjar jag och Lotta på bridgekurs. Åh! Det är helt underbart. Äntligen ska jag ha ett nördigt intresse!

Nio timmar

Om nio timmar slutar min semester. Det har varit en skön semester. Jag har slappat med mamma, funderat över livet och fått massor av saker gjorda i mitt hem och i mitt privatliv.

Nu är det back in business som gäller. Det ljuva livet är slut och stressen tar vid. Haha! Det låter ju superhärligt, verkligen. Men sanningen är ju att jag älskar mitt jobb. Jag bara älskar ledighet mer...

Sköna söndag

Idag blir en bra dag! Den misslyckade shoppingrundan får ett nytt försök, CISV-arbete blir av, stolarna lagas, kroppen förbränner. Jag ska träna, hitta bortglömda kvitton och rensa papper och reklamera en film.

Igår hade jag en fantastisk kväll med Eva, Karin, Tessan och Mikaela. Jag blev inspirerad att träffa folk och framför allt att bjuda hem folk. Som jag sagt tidigare - 2009 blir ett skitbra år!

Shoppingrunda

Jag åkte in till Gallerian för att köpa en häftpistol, proteinpulver, en träplanka och en skiva. Jag kom tillbaka med ett par lackskor.
Så himla misslyckat! I kassan på Clas Ohlson där jag står med häftpistol och klamrar står det "köp medges ej". Så jävla pinsamt. Och så skämdes jag för att jag köpt ett par lackskor.

Snart kommer Madde hit för att fika. Efter det får jag väl göra ett nytt försök att införskaffa ovanstående varor. Men var köper man en kort träplanka? Jag vill laga min köksstol.

Magont

Plötsligt blev det tydligt för mig hur väl det Tage Danielsson sagt stämmer. Man kastar inte bomber på sina vänner. Men framför allt: man bryr sig om dom man känner. Världen krymper hela tiden. Både pga CISV och globaliseringen, förstås.

Upptrappningen av konflikten i Gaza har fått mig att uppdatera mig om läget mer än annars. Ännu mer när jag hörde att Libanon skjutit raketer in i Israel. Plötligt kom det så nära att jag fick ont i magen. Ska det bli krig i Libanon igen? Hur mår Ghassan?

Jag kan tänka mig att han tycker att jag är en drama queen. "Lugna ned dig", skulle han nog säga. Just därför vågar jag inte ringa och fråga. Han tycker att jag är fjantig som är så rädd. Kanske inte nu, men han brukar tycka det. Jag vet ju faktiskt inte hur det är. Jag förstår inte alls hur det är att leva i eller nära ett krig. Jag vet ingenting om hur vardagen påverkas. Jag är dock övertygad om att jag själv skulle kollapsa. "Du har ju potentiella hot omkring dig alltid, bilar till exempel", säger många. Ja, så är det. Och jag är faktiskt extra försiktig. Jag går gärna i gångtunnlarna under Stockholms gator. Jag är fan inte avslappnad.

Penisförlängare?

Jag har alltid velat göra en lista på vilken musik jag lyssnar på. Men jag har samtidigt alltid tyckt att alla som har sådana är så himla fjantiga. Därför jag har låtit bli. Men nu är det dags, äntligen!

Eels - Belle&Sebastian - Dixie Chicks - The Jayhawks - Counting Crows - Alison Krauss - Phil Collins - Bob Marley - Jack Johnson - Emil Jensen - Radiohead - Stevie Wonder - The Smiths

Listan kan göras längre, helt klart. Detta är dock det jag lyssnar på i min iPod när jag själv får välja. Och det får jag!

Flyga drake

Jag läste ut boken för bara några minuter sedan. Snart kommer tomheten sprida sig i kroppen. Jag vet det redan. Så är det alltid. Men än har den inte kommit. Jag är fortfarande fylld av boken.

Jag försöker bestämma mig för om det är Flyga drake eller Tusen strålande solar som är bäst. Jag kan inte bestämma mig. Kanske får jag nöja mig med att båda böckerna är väldigt bra.

Genom att läsa dessa två böcker, den ena i somras och den andra nu, har jag fått nya perspektiv. Jag har lärt mig en del historia om Afghanistan, om Sovjets intåg och om talibanerna. Jag har också fått lära känna en handfull individer. Fått läsa om deras tankar och känslor. Det har varit nyttigt. Bland annat därför att de är muslimer. Det känns som att jag på något sätt har fått ökad förståelse. Ja, nya perspektiv. Jag kan dock inte sätta fingret på exakt vad det är. Men det är kanske så det är med kunskap. Den är ofta abstrakt.

Snor

Undrar var det förvaras... i hjärnan?
Idag har jag nyst ca 35 gånger. Det kittlar ständigt i näsan.