Sex and the city

Det känns precis så, fast ändå inte alls.

Livet handlar mer än någonsin om sex, kläder, relationer, olikheter, samhörighet och alkohol. Men något saknas förstås; tjejerna. Vi satt en gång, några av oss, på ett café och konstaterade att vi var precis som dom - tjejerna i Sex and the city. Livet i Malmö var så, på många sätt. Vi träffades och drack kaffe, ibland öl, och pratade om männen, om relationerna. Vi kände vänskap och förtroende. Jag var dock varken Samantha, Charlotte, Miranda eller Carrie på den tiden. Det var dom andra. Nu känner jag mig mer som någon av karaktärerna, men tjejerna är inte längre samma självklara del av mitt liv. Eller jo, det är dom ju. Men på distans. Det är inte längre soppa på tisdagar, eller kaffe en söndag. Nu när jag plötsligt blivit en av karaktärerna längtar jag efter våra kvällar.

Jag har många fantastiska vänner i Stockholm, men det är inte Sex and the city.